The CBB

Discuss constructed languages, cultures, worlds, related sciences and much more!
It is currently Mon 25 Sep 2017, 08:58

All times are UTC + 1 hour




Post new topic Reply to topic  [ 73 posts ]  Go to page Previous  1, 2, 3, 4  Next
Author Message
PostPosted: Fri 30 Oct 2015, 17:10 
greek
greek
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 459
Location: gøtalandum
På tal om det, hur ska man transkribera svenskt obetonat <e>? verkar skifta mellan /ɛ/ och /ə/

personligen, så tycker jag att obetonat schwa i danska eller engelska har ett muddrigare och centralare läte, medan det svenska obetonade e:t är lite mera främre och tydligare, men det skiljer mellan dialekter, det kan nästan vara ä-haltigt ibland.

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
PostPosted: Fri 30 Oct 2015, 22:07 
admin
admin
User avatar

Joined: Tue 11 May 2010, 04:46
Posts: 1458
Location: Upp.
Mellansvenska har i regel /ɛ̞/ (Riad 2014), dvs ett mellanting mellan /e/ och /ɛ/. Jag skulle skriva det /ɛ/ för enkelhetens skull. /ə/ är väl det som man av tradition brukar använda, men som sagt är det inte ett schwa i mellansvenska egentligen, så jag lutar mot att föredra /ɛ/. I dialekttranskriptioner får man tänka till dock, eftersom flera dialekter faktiskt har riktiga schwan i den positionen. Om jag inte misstar mig är det t.ex. typiskt för sydsvenska dialektområden (vilket var anledningen till att jag använde det i mitt inlägg ovan).

_________________
Sound change works in mysterious ways.

Image CE


Top
 Profile  
 
PostPosted: Sun 01 Nov 2015, 20:40 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sun 22 Mar 2015, 16:05
Posts: 61
Location: Markaryd
Det stämmer nog med ə i sydvästra Skåne! Om det är [æ] eller [ɛ] i första stavelsen i äpple är svårt att säga. Man kanske kan använda den därna lilla symbolen som liknar ett T? :)
Jag utgick från hur jag och bekanta från Skåne pratar när jag gav IPAt, så jag borde lagt till en varning om att det inte låg seriös forskning bakom. När jag pratar är /e/ i 'ett' öppnare än /ɛ/ i 'ätt', men jag tror de flesta i de här trakterna uttalar de orden lika. Vi kanske ska skriva: [ɛ̞t]. Ä:et i 'äpple' är i sin tur ännu öppnare, men om det finns ett mellanläge där skulle det kunna bli [ɛ]. (Finns det inga vowel-charts med korta vokaler?)


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 02 Nov 2015, 10:06 
runic
runic

Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42
Posts: 3226
Er vel ofte litt runda i skånsk? Har òg sett skåningar sjølve skriva t.d. «springor».


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 02 Nov 2015, 11:47 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sun 22 Mar 2015, 16:05
Posts: 61
Location: Markaryd
Syftar du på verbet eller substantivet?

Code:
English           Singular        Plural
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
species           art             arter
leguminous plant  ärt             ärter
pea               ärta            ärtor     (feminine)
rift              springa         springor  (feminine)
jump/leap         språng          språng    (neuter)

Någon uppåt landet kanske tycker det ska vara ärta - ärter och springa - springer. [O.O]


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 02 Nov 2015, 12:16 
runic
runic

Joined: Mon 07 Nov 2011, 14:42
Posts: 3226
sestir wrote:
Syftar du på verbet eller substantivet?

Verbet.

sestir wrote:
Någon uppåt landet kanske tycker det ska vara ärta - ärter och springa - springer. [O.O]

Er jo ikkje mange som genuint faktisk seier -or i fleirtal med o (dei seier jo -er) i dei fleste dialektene, så det er jo ikkje så rart uansett.

Men dei ville nok skrive med -or sidan dei fleste likar å skriva på rikssvensk.

Og ert(e) er jo eit spesielt fall (og godt døme) sidan formene mellom dei orda har blitt litt blanda i mange dialekter — det er mange som likar å skriva <ärter> sjølv om dei seier ärta i eintal, og denne forvirringa er jo ganske bra bevis på at dei fleste eigentleg ikkje gjer nokon forskjell mellom -er og -or når dei snakkar. Nokre andre døme er <rosor> og <vågor> som ikkje er etymologisk korrekte stavningar.


Top
 Profile  
 
PostPosted: Thu 31 Mar 2016, 19:26 
greek
greek
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 459
Location: gøtalandum
Är det bara jag som tycker att fenomenet med att kanske oftast har främre sj-ljud i Mellansverige medan samma talare har bakre sj-ljud i inljud är intressant? Kan det vara så att detta är en slags ljudlag, alltså [ʃ] > [ɧ] endast i denna ställning. Hur hässja, ryssja med flera förhåller sig har jag inte grubblat över.

Just övergången [ʃ] > [ɧ] är intressant, jag har bläddrat i gamla uppslagsböcker från 50-talet och bakåt och de beskriver svenskans sj-ljud som liknande det tyska och franska, tj-ljudet sägs "ofta uppvisa t-förslag" i svenskan, då i ett uppslagsverk från efterkrigstiden.

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 25 Jul 2016, 08:16 
admin
admin
User avatar

Joined: Tue 11 May 2010, 04:46
Posts: 1458
Location: Upp.
HinGambleGoth wrote:
Är det bara jag som tycker att fenomenet med att kanske oftast har främre sj-ljud i Mellansverige medan samma talare har bakre sj-ljud i inljud är intressant? Kan det vara så att detta är en slags ljudlag, alltså [ʃ] > [ɧ] endast i denna ställning.

Det är väl att ordet kanske inte uppfattas som en sammansättning längre, och då följer det vanliga sj-ljudsmönstret.

_________________
Sound change works in mysterious ways.

Image CE


Top
 Profile  
 
PostPosted: Thu 04 Aug 2016, 16:52 
greek
greek
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 459
Location: gøtalandum
j-ljudet verkar skifta rätt mycket i svenskan, mera så än i t.ex danska eller engelska.

Jag har, liksom de flesta i mina trakter, (norra Östergötland) i stort sett uteslutande approximanten /j/ inledande, frånsett framför kort /i/, som i gick där det är mera friktion. J efter vokal bildar i mitt uttal diftonger som främst skiljer sig från diftongerna y och i genom öppningsgrad, så att nöjd har en öppnare diftong än ny.

Jag är rätt säker på att /rg/ också realserias närmast tvåstavigt, med ett kort i-ljud, så att berg uttalas beri.

Men sen finns det främst i Örebro, Eskilstuna och Stockholm ett närmast z-liknande brusande frikativt ljud, detta förknippar jag starkt med radio och tv och det låter som ett helt annat ljud i mina öron, ett bra exempel på ljudet är Jocke Berg i Kent som uttalar ljus som "zus".

Att uttala j i riktning mot ett franskt tonande sj-ljud i alla ställningar låter alltså jävligt regionalt för mig, precis som skorrande r, men eftersom att de dialekterna bildar grunden för riksvenskan så betraktas set inte som dialektalt, ett annat bra exempel är beskrivningen av svenskans klusiler som dentala, tänk dig närmast läspande stockholmska, men det är också regionalt. Alveolart uttal som i göteborgska, skånska eller östgötska är minst lika vanligt och mera spritt runtom i riket.

Gällande zj-ljudets uppkomst är det nog en kvarleva av gammalt palataliserat g som har sammanfallit med j olika runtom i landet.

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
PostPosted: Fri 05 Aug 2016, 17:36 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sun 22 Mar 2015, 16:05
Posts: 61
Location: Markaryd
HinGambleGoth wrote:
Jag har, liksom de flesta i mina trakter, (norra Östergötland) i stort sett uteslutande approximanten /j/ inledande, ...


Efter att ha letat runt ett tag på YouTube har jag inte hittat någon skillnad mellan Östgötskt, Stockholmskt, Skånskt och Eskilstunskt uttal av första ljudet i "jag", "ju" eller "jävl*". Kollade bara en intervju med Jocke Berg och har därför bara underlag från det sistnämnda ordet: ['jævlɪt]. Vissa politiker säger [ʝɑː] om sig själva, men det beror nog på att det är ett så viktigt ord.

Fwiw, tror jag att du har rätt i att inledande 〈j〉följt av vokal uttalas med diftong i de flesta regioner.

_________________
weihos.eu/


Top
 Profile  
 
PostPosted: Fri 05 Aug 2016, 17:47 
greek
greek
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 459
Location: gøtalandum
sestir wrote:
Efter att ha letat runt ett tag på YouTube har jag inte hittat någon skillnad mellan Östgötskt, Stockholmskt, Skånskt och Eskilstunskt uttal av första ljudet i "jag", "ju" eller "jävl*".


Det är nog mera sociolekt än regionalt uttal om jag tänker efter, jag förknippar det med någon anledning med P3 och främst kvinnliga talare. Jag hörde en dam i (dock i P1) som uttalade jord med ett slags riktigt skarpt konsonantiskt [ʑ], hon talade nån slags mälardalska och hade även väldigt trånga vokaler med frikativa avslut, jag tror det finns ett samband mellan de trånga frikativa vokalerna och det skarpa j-ljudet, samma skarpa j-ljud är t.ex hörbart efter långt i i den sociolekten/dialekten.

j-ljuden verkar inte har undersökts och kartlagts lika mycket som r eller sj, det kanske vore ett intressant projekt?

hur och i vilka miljöer /j/ blir [ʑ] inledande, det verkar skifta beroende på vokalens kvalitet.

hur /j/ behandlas efter vokal, huruvida den realiseras konsonantiskt eller bildar diftong.

hur /j/ behandlas vid konsonanter, som t.ex <rg>, det kan ju vara allt ifrån [rʝ] till [ri]

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 15 Aug 2016, 13:51 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sun 22 Mar 2015, 16:05
Posts: 61
Location: Markaryd
Kalla mig naïv, men jag fick en överraskning när jag skulle kolla IPA för ett svenskt ord genom att slå upp det i Norstedts Engelsk-Svensk-Engelska ordbok med 152000 uppslagsord.
Inga svenska uppslagsord hade IPA. [o.O]
— Aha, men då kollar jag SAOL! Den finns ju på nätet, tänkte jag.
Inga IPA där heller.

Måste man åka utomlands och låtsas vara nybörjare på svenska för att få tag i en ordbok med IPA? [:D]

_________________
weihos.eu/


Top
 Profile  
 
PostPosted: Wed 23 Nov 2016, 21:56 
cuneiform
cuneiform

Joined: Sun 19 Jun 2016, 20:42
Posts: 179
Location: Frankthorf, Falochland
Ick weit dat nich Plattdüütsch is ferstandabor mit Skandinavianische Spracken.


Top
 Profile  
 
PostPosted: Fri 25 Nov 2016, 20:53 
greek
greek
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 459
Location: gøtalandum
Wario Toad 32 wrote:
Ick weit dat nich Plattdüütsch is ferstandabor mit Skandinavianische Spracken.


Holländska och lågtyska är tämligen begripliga för allmänbildade nordbor i skrift, men inte i tal. Man kan likna det vid danska fast ett steg värre.

Mycket lättare än högtyska eller isländska som är mycket svårare utan förkunskaper.

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
PostPosted: Sat 26 Nov 2016, 06:23 
cuneiform
cuneiform

Joined: Sun 19 Jun 2016, 20:42
Posts: 179
Location: Frankthorf, Falochland
HinGambleGoth wrote:
Wario Toad 32 wrote:
Ick weit dat nich Plattdüütsch is ferstandabor mit Skandinavianische Spracken.


Holländska och lågtyska är tämligen begripliga för allmänbildade nordbor i skrift, men inte i tal. Man kan likna det vid danska fast ett steg värre.

Mycket lättare än högtyska eller isländska som är mycket svårare utan förkunskaper.


Ach Ick begreip. Jeg kender en lille dansk


Top
 Profile  
 
PostPosted: Fri 03 Feb 2017, 17:59 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43
Posts: 43
Jag undrar om det finns andra skandinaviska språk än västerbottniska där man kan höra skillnaden mellan urgermanska -nn- og -nþ- (motsv. fno. -nn- og -nn-), som i umemålets /bri:n/ "brinner", /fin:/ "finner".


Top
 Profile  
 
PostPosted: Sun 12 Feb 2017, 19:34 
admin
admin
User avatar

Joined: Tue 11 May 2010, 04:46
Posts: 1458
Location: Upp.
メタ情報 wrote:
Jag undrar om det finns andra skandinaviska språk än västerbottniska där man kan höra skillnaden mellan urgermanska -nn- og -nþ- (motsv. fno. -nn- og -nn-), som i umemålets /bri:n/ "brinner", /fin:/ "finner".

Har du några fler ord där den här skillnaden skulle finnas i umemålet/västerbottniskan?

_________________
Sound change works in mysterious ways.

Image CE


Top
 Profile  
 
PostPosted: Sun 12 Feb 2017, 20:12 
sinic
sinic

Joined: Fri 15 Nov 2013, 13:10
Posts: 386
Location: Sweden
メタ情報 wrote:
Jag undrar om det finns andra skandinaviska språk än västerbottniska där man kan höra skillnaden mellan urgermanska -nn- og -nþ- (motsv. fno. -nn- og -nn-), som i umemålets /bri:n/ "brinner", /fin:/ "finner".
Jag kände överhuvudtaget inte till att det fanns mål som bevarade distinktionen, det är annars en väldigt tidig övergång som jag trodde var universell i de nordgermanska språken.

Som Aszev är jag också nyfiken på om det finns fler ord som bevarar distinktionen. Jag har svårt att hitta några andra källor för påståendet att något mål bevarat distinktionen, så är du säker på att skillnaden mellan /bri:n/ och /fin:/ inte har ett annat ursprung?


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 13 Feb 2017, 16:56 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43
Posts: 43
Det finns ju andra exempel, t. ex. *mannaz -> /mân:/ (öppet a eller ä) men *sanþaz -> /san:/ (mörkt a) og *þunnuz -> /tun:/ men *sunþanē -> /sön:a/ og *munþaz -> /mön:/ eller /môn:/. Notera dock *tanþs -> /tân:/ og *brunnaz (?) -> /brön:/. Hur skulle ni förklara de här mönstren? De här skillnaderna mellan â og a, u og ö finns inte i de här orden i målen norröver utan där rimmar de.


Top
 Profile  
 
PostPosted: Mon 20 Feb 2017, 17:45 
greek
greek
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 459
Location: gøtalandum
メタ情報 wrote:
Det finns ju andra exempel, t. ex. *mannaz -> /mân:/ (öppet a eller ä) men *sanþaz -> /san:/ (mörkt a) og *þunnuz -> /tun:/ men *sunþanē -> /sön:a/ og *munþaz -> /mön:/ eller /môn:/. Notera dock *tanþs -> /tân:/ og *brunnaz (?) -> /brön:/. Hur skulle ni förklara de här mönstren? De här skillnaderna mellan â og a, u og ö finns inte i de här orden i målen norröver utan där rimmar de.


Om mönstret är så pass gammalt så att det är en direkt reflex istället för något sekundärt så kan det vara kopplat till konsonantkvalitet i fornspråket.

Det är ganska vedertaget att de germanska fornspråken troligtvis hade någon form av sekundär artikulation med de flesta konsonanter. Det kan vara så att långt och kort n hade olika kvalitet (t.ex palatalisering) liksom hur långt och kort l bevisligen hade det med tanke på reflexerna i dotterspråken. Finns inte retroflexa konsonanter också med oväntad distribution i flera folkmål i Norrland?

De forngermanska konsonanternas artikulation har spelat en ganska viktig roll på vokalernas utveckling, finns gott om exempel i hela språkfamiljen, monodiftongering vid dentaler i fornhögtyska, brytning efter /x w r l/ i fornengelska (liksom forndanska) och många fler exempel.

Man kan tänka sig att urgermanskans dentala konsonanter i själva verket var starkt alveolara, nästan retroflexa, och att likvidorna hade stark velarisering, de långa konsonanterna hade kanske "tunnare" uttal.

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
Display posts from previous:  Sort by  
Post new topic Reply to topic  [ 73 posts ]  Go to page Previous  1, 2, 3, 4  Next

All times are UTC + 1 hour


Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest


You cannot post new topics in this forum
You cannot reply to topics in this forum
You cannot edit your posts in this forum
You cannot delete your posts in this forum

Search for:
Jump to:  
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Americanized by Maël Soucaze.