ÿþ<html> <head> <title>Introduktion till romspråk</title> </head> <body bgcolor="#F0F0B8"> <A HREF="whatrom.html"><IMG STYLE="border:none;" Align=Right SRC="vlag-eng.png"></a> <h1><font color="#803800">Introduktion till romspråk</font></h1> <table width="100%" border=0> <td width="5%">&nbsp; <td width="90%"> <i>Den här sidan skrev jag för att kunna hjälpa de som är intresserade av att göra ett ordentligt romspråk. Det finns enligt min åsikt alldeles för många som bara blandar ihop ord og grammatik lite hur som helst från olika romanska språk samt latin og kallar sin skapelse för ett "romanskt språk", trots att det egentlig mening inte bör kallas ett sådant. Förhoppningsvis kan jag bidra till att fler lär sig göra romspråk på ett bättre sätt.</i> <td width="5%"> </table> <hr> <h2><font color="#803800">Hvad <i>är</i> ett romspråk?</font></h2> Ordet <b>romspråk</b> är en förkortning av <i>romanskt språk</i>. Romanska språk är benämningen på de moderna språk som utvecklades ur latinet, språket i det Romerska Riket. Inom konspråkande brukar <b>romspråk</b> syfta på ett konstgjort språk som regelbundet härledts från latinet, så att det ser ut att vara ett riktigt, levande romanskt språk. <p><center><img src="improm.gif" align="center" width="250" height="175" border="1"> <br><i>Det Romerska Riket på sin höjdpunkt, vid Kejsar Traianus död år 870 a.u.c.</i></center> <p><center><img src="vaerrom.gif" align="center" width="1018" height="473" border="1"> <br><i>Länder og områden där romanska språk har officiell status idag, 2759 a.u.c.</i></center> <h2><font color="#803800">Vulgärlatin</font></h2> Inom Romarriket fanns det två varianter av latin: <b>klassiskt latin</b> og <b>vulgärlatin</b>. <ul> <li><b>Klassiskt latin</b> var det romerska <i>högspråket</i>. Det talades og användes i officiella kretsar og av den bildade eliten. Det klassiska latinet baserades på det klassiska skrivna språket. Det klassiska latinet är det som man idag oftast syftar på när man talar om latin. Klassiskt latin var länge <i>lingua franca</i>:t för Europas bildade kretsar. <p><li><b>Vulgärlatin</b> var det romerska folkspråket. Det talades av soldater, slavar og vanligt folk inom riket. Det är ur vulgärlatinet som alla de romanska språken härstammar. </ul> Vulgärlatinet skiljer sig från det klassiska högspråket på många sätt. Till att börja med hade uttalet förändrats. Här nedan visas de grundläggande ljudförändringarna från latin till vulgärlatin. <p><table width="100%"> <tr><td bgcolor="#E0E0A8" width="7%">1. <td width="25%">a: >> a <br>e >> [ <br>e: >> e <br>i >> e <br>i: >> i <br>o >> T <br>o: >> o <br>u >> o <br>u: >> u <br>y >> i <br>y: >> i <br>ai >> [ <br>oi >> e <td>vdere >> vad[r[ <br>lentus >> l[ntos <br>d >> de <br>vidre >> veder[ <br>v+ta >> vita <br>porta >> pTrta <br>nMs >> nos <br>mundus > mondos <br>knus >> unos <br>tyrannus >> tirannos <br>pap3rus >> papiros <br>caelum >> c[lo <br>poena >> pena <tr><td bgcolor="#E0E0A8" width="7%">2. <td width="25%">n >> Ø / _(f,v,s) <br>h >> Ø <br>w >> ² <br>b >> ² / V_(V,r) <br>m >> Ø / _# <br>m >> n / i vissa enstaviga ord <br>(e,i) >> j / _V <br>u > w / _V <br>VV >> V <td>mnsa >> mesa <br>hMra >> ora <br>servus >> s[r²os <br>habre >> a²er[ <br>novem >> nTv[ <br>sum >> son <br>habeo >> a²jo <br>duMs >> dwos <br>prehendere >> pr[nd[r[ <tr><td bgcolor="#E0E0A8" width="7%">3 <td width="25%">V >> "V / "(i,e)_ <br>V >> "V / _C*"uV <td>mul"ierem >> molj"[r[ <br>btt"uere >> b"attw[r[ </table> <p>Det bör tilläggas att det förekom vissa regionala skillnader även på det här stadiet, men i stort är detta hvad som skedde. Dessa ljudförändringar ledde till en förändring i formläran. Jämför följande deklinationer från klassiskt latin... <blockquote> <table> <tr bgcolor="#E0E0A8"> <td colspan=4 align="center"><b><i>Singular</b></i> <td bgcolor="#F0F0B8"> <td colspan=4 align="center"><b><i>Plural</b></i> <tr bgcolor="#E0E0A8"> <td> <td align="center">Femininum<br><b>v+ta</b><br>'liv' <td align="center">Maskulinium<br><b>servus</b><br>'tjänare' <td align="center">Neutrum<br><b>Mvum</b><br>'ägg' <td bgcolor="#F0F0B8">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <td> <td align="center">Femininum<br><b>v+ta</b><br>'liv' <td align="center">Maskulinium<br><b>servus</b><br>'tjänare' <td align="center">Neutrum<br><b>Mvum</b><br>'ägg'</tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Nom.</i> <td><b>v+t|a </b> <td><b>serv|us </b> <td><b>Mv|um</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Nom.</i> <td><b>v+t|ae </b> <td><b>serv|+ </b> <td><b>Mv|a</b></tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Gen.</i> <td><b>v+t|ae </b> <td><b>serv|+ </b> <td><b>Mv|+</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Gen.</i> <td><b>v+t|rum </b> <td><b>serv|Mrum </b> <td><b>Mv|Mrum</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Dat.</i> <td><b>v+t|ae </b> <td><b>serv|M </b> <td><b>Mv|M</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Dat.</i> <td><b>v+t|+s </b> <td><b>serv|+s </b> <td><b>Mv|+s</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Ack.</i> <td><b>v+t|am </b> <td><b>serv|um </b> <td><b>Mv|um</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Ack.</i> <td><b>v+t|s </b> <td><b>serv|Ms </b> <td><b>Mv|a</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Abl.</i> <td><b>v+t| </b> <td><b>serv|M </b> <td><b>Mv|M</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Abl.</i> <td><b>v+t|+s </b> <td><b>serv|+s </b> <td><b>Mv|+s</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Vok.</i> <td><b>v+t|a </b> <td><b>serv|e </b> <td><b>Mv|um <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Vok.</i> <td><b>v+t|ae </b> <td><b>serv|+ </b> <td><b>Mv|a </table> </blockquote> <p>...med följande från vulgärlatin... <blockquote> <table> <tr bgcolor="#E0E0A8"> <td colspan=4 align="center"><b><i>Singular</b></i> <td bgcolor="#F0F0B8"> <td colspan=4 align="center"><b><i>Plural</b></i> <tr bgcolor="#E0E0A8"> <td> <td align="center">Femininum<br><b>vita</b><br>'liv' <td align="center">Maskulinium<br><b>servos</b><br>'tjänare' <td align="center">Neutrum<br><b>ovo</b><br>'ägg' <td bgcolor="#F0F0B8">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <td> <td align="center">Femininum<br><b>vita</b><br>'liv' <td align="center">Maskulinium<br><b>s[rvos</b><br>'tjänare' <td align="center">Neutrum<br><b>ovo</b><br>'ägg'</tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Nom.</i> <td><b>vit|a </b> <td><b>s[rv|os </b> <td><b>ov|o</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Nom.</i> <td><b>vit|[ </b> <td><b>s[rv|i </b> <td><b>ov|a</b></tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Gen.</i> <td><b>vit|[ </b> <td><b>s[rv|i </b> <td><b>ov|i</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Gen.</i> <td><b>vit|aro </b> <td><b>s[rv|oro </b> <td><b>ov|oro</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Dat.</i> <td><b>vit|[ </b> <td><b>s[rv|o </b> <td><b>ov|o</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Dat.</i> <td><b>vit|is </b> <td><b>s[rv|is </b> <td><b>ov|is</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Ack.</i> <td><b>vit|a </b> <td><b>s[rv|o </b> <td><b>ov|o</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Ack.</i> <td><b>vit|as </b> <td><b>s[rv|os </b> <td><b>ov|a</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Abl.</i> <td><b>vit|a </b> <td><b>s[rv|o </b> <td><b>ov|o</b> <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Abl.</i> <td><b>vit|is </b> <td><b>s[rv|is </b> <td><b>ov|is</b> </tr> <tr> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Vok.</i> <td><b>vit|a </b> <td><b>s[rv|[ </b> <td><b>ov|o <td> <td bgcolor="#E0E0A8"><i>Vok.</i> <td><b>vit|[ </b> <td><b>s[rv|i </b> <td><b>ov|a </table> </blockquote> <p>Som en följd av detta slogs ackusativen och ablativen ihop relativt tidigt, med ackusativens former som överlevande. <p>Något som også var vanligt og på uppgång (men som inte förekom överallt) var att <b>genitiv</b> og <b>dativ</b> byttes ut mot <i>prepositionskonstruktioner</i>. <ul> <li>Dativ byttes ut mot <i>ad + ackusativ</i>. <b>v+tae/vit[</b> >> <b>ad vita</b> <li>Genitiv byttes ut mot <i>de + ablativ</i> (senare ackusativ). <b>MvMrum/ovoro</b> >> <b>de ovis(ovos)</b> </ul> <p>Likväl ersattes <b>passivum</b> med konstruktionen <i>esse</i> (att vara) <i>+ perfekt particip</i>. <b>amor</b> (jag är älskad) >> <b>amtus son</b>. </ul> <p>Oregelbundenheter gjordes ofta regelbundna genom analogi, og den 4:e og 5:e deklinationen ersattes av den 2:a og 1:a respektive. <p>Stora delar av det latinska ordförrådet försvann og ersattes av nya ord. Detta drabbade även små grammatiska partiklar og prepositioner. <b>an</b>, <b>at</b>, <b>autem</b>, <b>dMnec</b>, <b>enim</b>, <b>ergM</b>, <b>etiam</b>, <b>haud</b>, <b>igitur</b>, <b>ita</b>, <b>nam</b>, <b>postquam</b>, <b>quidem</b>, <b>qu+n</b>, <b>quod</b>, <b>quoque</b>, <b>sed</b>, <b>utrum</b>, og <b>vel</b> hade alla försvunnit ur det romanska ordförrådet. <p>Nedan följer några exempel på vanliga ord i klassiskt latin som ersattes med andra i vulgärlatin. <blockquote> <table></tr> <tr bgcolor="#E0E0A8"> <td><b>Klassiskt latin</b> <td><b>Vulgärlatin</b> </tr> <tr> <td><i>cruor</i> (blod) <td><i>sanguis</i></tr> <tr> <td><i>domus</i> (hus) <td><i>casa</i></tr> <tr> <td><i>emere</i> (köpa) <td><i>comparre</i></tr> <tr> <td><i>ignis</i> (eld) <td><i>focum</i></tr> <tr> <td><i>caput</i> (huvud) <td><i>testa</i></tr> <tr> <td><i>lkdere</i> (spela, leka) <td><i>jocre</i></tr> <tr> <td><i>equus</i> (häst) <td><i>caballus</i></tr> <tr> <td><i>magnus</i> (stor) <td><i>grandis</i></tr> <tr> <td><i>ferre</i> (bära) <td><i>portre</i></tr> <tr> <td><i>os</i> (mun) <td><i>bucca</i></tr> <tr> <td><i>pulcher</i> (vacker) <td><i>bellus</i></tr> <tr> <td><i>s+dus</i> (stjärna) <td><i>stella</i> </table> </blockquote> <p>Man bör dock veta att i vissa enstaka fall överlevde det klassiska ordet, t.ex. spanska <b>cabeza</b> (caput), sardiska <b>domo</b> (domus). <p><center><img src="oestvaest.gif" align="center" width="250" height="175" border="1"> <br><i>Undergrenar av romanska vid Romarrikets fall, 1229 a.u.c.: <b><span style="background-color: palegreen"><font color="0000FF">Grön = västromanska</font></span></b>, <span style="background-color: powderblue"><font color="FF0000"><b>Blå = östromanska</b></font></span>, <span style="background-color: firebrick"><font color="98FB98"><b>Röd = sydromanska</b></font></span> <br>Det råder ännu osäkerhet om till hvilka grenar romanskan i Nordafrika tillhörde.</i></center> <p><center><img src="oestvaestidag.gif" align="center" width="250" height="175" border="1"> <br><i>Undergrenar av romanska idag: <b><span style="background-color: palegreen"><font color="0000FF">Grön = västromanska</font></span></b>, <span style="background-color: powderblue"><font color="FF0000"><b>Blå = östromanska</b></font></span>, <span style="background-color: firebrick"><font color="98FB98"><b>Röd = sydromanska</b></font></span></center></i> <h3><font color="#803800">Västromanska</font></h3> <ul> <li>Nominativen bevarades, medan ackusativ, genitiv og dativ slogs ihop till ett <i>oblikt kasus</i>. <li>Pluralformerna härstammar från latinets <b>ackusativ</b>. Spanska: <b>lengua - lenguas</b> (lingus) <li>[p t k] <b>tonades</b> mellan vokaler, og blev [b d g]. Spanska: <b>amigo</b> (am+cus). <li>Framför <i>s + konsonant</i> uppkom ett [e]-ljud. Spanska: <b>espada</b> (spatha). <li>[k] og [g] palataliserades framför <b>e</b> og <b>i</b> till [ts] og [d’]. </ul> <h3><font color="#803800">Östromanska</font></h3> <ul> <li>Nominativen slogs ihop med ackusativen, og genitiven med dativen. <li>Pluralformerna härstammar från latinets <b>nominativ</b>. Italienska: <b>lingua - lingue</b> (linguae) <li>[p t k] <b>tonades inte</b> mellan vokaler. Italienska: <b>amico</b> (am+cus). <li>[k] og [g] palataliserades framför <b>e</b> og <b>i</b> till [tƒ] og [d’]. </ul> <h2><font color="#803800">Romanskt släktträd</font></h2> Något förenklat släktträd med de största romanska språken. <ul> <li>Västromanska språk <ul> <li>Gallo-romanska språk <ul> <li>Franska <li>Occitanska <li>Katalanska <li>Rätoromanska </ul> </ul> <ul> <li>Ibero-romanska språk <ul> <li>Spanska <li>Portugisiska <li>Galiciska </ul> </ul> <li>Östromanska språk <ul> <ul> <li>Italienska </ul> </ul> <ul> <li>Rumänska <ul> <li>Rumänska <li>Arumänska </ul> </ul> <li>Sydromanska språk <ul> <ul> <li>Sardiska </ul> </ul> </ul> <h2><font color="#803800">Hvar kan ett romspråk talas?</font></h2> Inom Romarriket talades både latin og grekiska, det förra i väst og det senare i öst. Ett romspråk som daterar tillbaka till Romarriket bör alltså talas inom den västra rikshalvan. Sedan är det ju naturligtvis möjligt att folket i fråga har flyttat till någon annat plats, men då bör detta også influera ordförrådet. <p><center><img src="latgrek.gif" align="center" width="250" height="175" border="1"> <br><i>Dominerande språk inom Romarriket: <b><span style="background-color: firebrick"><font color="B0E0E6">Röd = latin</font></span></b>, <span style="background-color: powderblue"><font color="FF0000"><b>Blå = grekiska</b></font></span></i></center> <h2><font color="#803800">Att tänka på</font></h2> <ul> <li>Bestäm om ditt språk skall vara väst- eller östromanskt, og följ konsekvent de generella dragen därifrån. <p><li>Gör regelbundna ljudförändringar för ditt språk, såsom de du ser för vulgärlatin ovan. Dessa ljudförändringar skall gälla <b>från og med vulgärlatin</b>. <p><li>Glöm inte att inkludera lånord i ditt språk, så att inte alla ord härleds från latin. Dessa lånord bör lånas in från språk som antingen talas i ett angränsande område, eller hvars talare har regelbundna kontakter med ditt språks. Lånord kommer også ofta från det språk som är samtidens mest prestigefyllda (som engelskan idag). Det är viktigt att veta <i>när</i> orden lånas in, eftersom <b>de måste lånas in i sin dåvarande og inte sin nuvarande form.</b> <p><li>Glöm inte att det är det vulgärlatinska ordförrådet som skall ligga till grund för ditt språks. </ul> <hr> <center><a href="index.html"><img border="0" src="gsggr5.png" align="center"></a> <br><i>© 12/2006 af Aszev</i></center> </body> </html>